2012-10-04
"Det går bra nu, pengarna rullar in" ;-). //Jonte (kollega)
Fyfan vad jag älskar mina kollegor. Jobbar man natt, pratar 12 timmar/dygn tillsammans och litar på att man har de bakom sin rygg när det väll behövs så känner man till slut att man är som en familj. Vi pratar verkligen allt från barndomsminnen till framtidsplaner och såklart kärleksproblemen =P. Jaaaa tjejer och kärleksproblem... de ämnerna tar aldrig slut i våra samtal ;-).
Häromdagen satt vi och diskuterade hur bra vi hade det när vi var små. När man var ute oavsett väder och lekte på gården varje dag, busen man gjorde och alla lekar som man kunde. Ett av de minnerna jag fakiskt fortfarande kommer ihåg.
Alla var så snälla och vänliga mot varandra. Köpte man godis så bjöd man alla i gården. 3st för 10kr läsken, 50 öres Bugg tuggummi, 1kr karamellerna <3 <3 <3.
"Polis och Tjuv", "Kurragömma", "Inte nudda mark", "Brännboll", "Is o Sol", "Kull", "Fotboll", "Kortlekar", "Kungen" mfl... Ohhhhh man blir nästan tårögd när man tittar tillbaka till de tiderna.
Jag minns när man med ett gäng på runt ~10 ungar tjuvplingade på halva gården och sprang. Objektet var ett avlångt lågthus med 3 våningar och det var som en lång balkongkorridor längst hela huset på alla våningar (~100m). Man börjar på ena sidan, tjuvplingar på alla dörrar och sedan går ner en våning och gör samma längst hela raden osv. Adrenalinet var på högsta nivå, skosnörerna hårtknutna, kepsen/luvan på och alla var då beredda på buset =P. Det gällde att vara snabbast i gänget annars hamnade man längst bak och då var risken störst att åka fast vilket inte var ett alternativ hos någon där ;-). Sen var det dags att palla äpplen, plommon och körsbär ;-).
...
Min flashback var över och det var min kollegas tur att dela med sig. Jag kan tala om att alla hade inte samma lyckliga barndom tyvärr =/. Det var tråkigt att höra vissa sorliga historier och vissa kunde man relatera till då man upplevt samma själv. Man ska inte ångra något i sitt liv tycker jag. Att man fått uppleva jobbiga saker är det som gjort den personen man är idag. Jag är iallafall glad att man vågat dela med sig av sitt privata liv och det är det som gör att man kommer varandra närmare och förstår varandra bättre =).
Kommentarer
Trackback
