Alltså ibland är tajmingen så dålig. Ringde min gruppledare då jag såg på fejjan att han var på besök hos sina föräldrar. Tänkte om jag kunde prata med hans föräldrar för att hälsa och kolla läget innan jag drar. Då får jag den dåliga nyheten att hans far nyligen gått bort! Alltså den chocken, sorgen och alla flashback från minnen med honom som kom upp på samma gång var obeskrivligt. Hjärnan vägrade tro på det och det fick inte vara sant!
Jag har träffat denna fina människan 2 ggr i mitt liv och han hade redan stulit mitt hjärta efter första gången. Så godhjärtad och varm människa har jag aldrig stött på. Han behandlade mig som sin egen son och man kände sig så välkommen när man var på besök hos de.

Det var bara goda och oförglömliga minnen man fick med sig från de få gångerna vi umgicks.

Det kunde bara inte vara sant. Mina tankar stannande hos familjen och speciellt hans underbara mor som säkert tog det hårdast. Han var verkligen hennes själsfrände och de har varit tillsammans i hela sitt liv. <3. Han var så älskad och kommer bli så saknad av alla. Jag har aldrig släppt en tår i mitt liv förutom gången när pappa gick bort och denna fina människa fick mig att göra det igen. Jag får upp alla glada minnen vi hade tillsammans i skrivandes stund och jag tänker minnas honom genom de <3. Han kommer alltid finnas nära i mitt hjärta. Må han vila i frid, hoppas han har det bra bland änglarna och att de ta väl hand om honom <3.

Massa kramar till familjen <3